I Norrbotten har den första snön fallit. Det är sånt man får direktrapport om när man kollar bloggar. Här på Västkusten skördar vi vindruvor. Bilder tagna förra veckan hos söstra mi:
En sådan härlig höstdag fick 8-åringen plötsligt ett infall att ta ryggsäcken och ge sig upp på berget ovanför huset. Han skulle utforska nya oupptäckta ställen. Jag jublade tyst för mig själv. Hur mycket har jag inte tjatat om att: ”Ska ni inte gå ut en stund? Kanske ta med fika upp på berget? Bygga en koja?” Ibland går barnen med på det, men inte under jubel precis. Så när han själv föreslog en sådan utfärd, var jag tvungen att föreviga tillfället. Kortet är taget genom fönstret i köksdörren, därför är det lite suddigt. Det var ett tag sen jag putsade… och ett tag sen jag klippte klätterrosen som hänger ner framför dörren… Vårt hus påminner snart om Törnrosaslottet.
IT-mamman 
Kontrasternas land! Jag skulle mycket hellre ha törnrosor och vindruvor! Blä!
Så sött av sonen att gå på utflykt. Det är när de gör sånt man får värk ihjärtat av glädje!!!
Jag ska också skörda vindruvor från mitt växthus, nån gång…
Vilken rikedom man ska känna! Var de goda?
Persilja, nja jag skulle ljuga om jag sa ja. De är lite sura. En baltisk sort som klarar sig på friland här. Växthusvindruvor brukar bli sötare. Men har man inget växthus så.. Fast detta var min systers. Vår vinranka har inte gett något än. Kanske nästa år..