La mig sent igår och vaknade 5.30. Av mig själv. Varför? Kunde jag inte ha sovit sött tills 7.00 när 2-åringen dundrade upp? Nä då, här ska man vakna och tänka på… IT. Maken skrattade rått när jag beklagade mig över att inte kunna få bort IT-tankarna ur huvudet i tidiga ottan.
”Hö, hö, vakna och tänka på IT?”
Ja, gör inte folk det? Det finns ju massor att klura ut och förstå och inte förstå. Det tar liksom inte slut. Men nu måste jag ställa om hjärnan och tänka på sockeplast. Såna har 2-åringen inte och snart ska hon och jag iväg på barngymnastik. Hinner jag åka och köpa? Finns det att köpa sånt nuförtiden? Har barnen sånt nuförtiden? Se där, det finns massor man kan tänka på om sockeplast.
IT-mamman 
Sockeplast…härligt ord. Vet inte om det heter så längre, men finns finns det. Kallas det mockasiner eller sockasiner? Dumt att byta bort ett perfekt ord; socke plast. Det är ju exakt det det är. Min dotter var barfota på gympan och resten av gänget också så skulle du inte hinna köpa, går det bra med hederliga fotsulor!
Persilja, nu är de inköpta och sitter på dotterns fötter. Fast såna som de såg ut ”på min tid” fanns inte här i byn. Vita balettliknande saker blev det. Men dottern är nöjd och jag med. Men vad ska jag ha på mig?!!! Föräldrarna förväntas delta. Hjälp!
Jag visste inte att de fanns längre… men jag minns den svettiga känslan på gympan för läääänge sen.
Bloggblad, ja det ger vissa minnen…
Vad sägs om raggsockor och balettkjol i tyll. Och ta med kameran för det vill jag inte missa!!! Mouhahaha!
Pruseluskan, nu ska jag bara säga att jag var högst ordinärt klädd i T-shirt och joggingbyxor. Tyllkjol – bah! Och någon bild blir det inte!
Egentligen vaknar kanske jag och tänker på IT jag med. Rätt ofta. Fast jag skulle aldrig beskriva det som att jag ”tänker på IT.” Däremot kanske inloggningsfunktioner, databaser och annat i den stilen. Usch, nu blev jag trött.