Häxan lämnar skeppet

Det var idag mina elever skulle få veta det. Jag vaknade före 5 och funderade på vad jag skulle säga. Kom inte på något bra.

3-åringen och jag körde iväg till dagis. Precis när jag fått ett bra grepp om bilbarnstolen som jag hade under armen (var tvungen att släpa in aset på dagis för Maken skulle ha den i den andra bilen på eftermiddagen), 3-åringens luffenryggsäck och självaste 3-åringen, så ringde mobilen. Det var ett viktigt samtal. Ett sånt där man får ett par gånger i livet. Balanserandes med allt jag hade i händerna försökte jag prata normalt och uppmärksamt. Vet inte om jag lyckades så bra, för vi (Hej, om du som ringde läser detta!) bestämde att prata mer nästa vecka. När lillan var lämnad for jag vidare till skolan. Där möttes jag av en av mina elever. Hon såg ovanligt allvarlig ut:

”Jag drömde om dig i natt,” sa hon.

”Jaha, hoppas det var något bra!”

”Njae, du hängde…”

”Menar du så här?” sa jag och skojade och höll struptag på mig själv.

Hon nickade. Allvarligt.

”Du var en häxa,” fortsatte hon.

”Oj då,” sa jag. ”Tur att det bara var en dröm.”

Tjejen såg fortfarande allvarlig ut.

Ingen bra början på dagen. Vad skulle hon drömma om mig när jag hade berättat det jag skulle berätta lite senare?

Det jag skulle berätta var att jag skulle lämna dem. När jag sa det (fast lite mer inlindat), satt de och gapade, tittade på varadra och någonstans ifrån hördes ett litet ”nej”. Jag försäkrade dem att de skulle få det så bra så och tralala. Någon sa: ”Det känns som om alla lärare bara väljer bort oss.” Shit. Fatta vad jag krälade och försäkrade dem om att det inte var därför jag skulle lämna dem. Jag såg bilden av mig som häxa som dinglade i repet. Fast häxor brändes väl bara? Det kan inte ha varit en sanndröm. Väl? När den första oron lagt sig, kom de med en massa lösningar på hur det skulle bli. Någon tyckte att de kunde klara sig utan lärare. Någon föreslog att de skulle lobba för att få en kanonlärare från högstadiet. Alla var dock rörande överens om att de måste få en lärare som kan IT. Jag höll med. Och jag vet att min chef håller med.

Så varför ska jag då lämna dem? Jag har fått en av tre tjänster som IT-pedagog. En som, som 11-åringen sa, sitter på en skrubb och tar emot folk som kommer med sina krånglande datorer (”Vad tråkigt!” la han till). Nej, inte riktigt. Men jag hoppas att jag kan bli en sån som hjälper andra lärare att våga prova på mer IT i sin undervisning. Jag vet inte än när jag får börja, det beror på vad min nuvarande chef säger. Det kan bli någon gång under vårterminen. Tills dess jobbar vi på så mycket vi kan i klassen. Häxan och hennes elever.

12 Svar to “Häxan lämnar skeppet”


  1. 1 Pippi november 27, 2007 kl. 8:35 e m

    Grattis till nya jobbet, även fast dagen idag blev kluven!

  2. 2 Åsa november 27, 2007 kl. 9:41 e m

    Ja, grattis!! Och jag förstår hur jobbig dagen måste varit för er alla. En gång fattade jag precis samma beslut – lämnade en klass efter en termin för att börja på ett väldigt spännande jobb. Det var inte ett roligt beslut att ta, och verkligen inte roligt att berätta för elever och föräldrar. Men ibland väntar inte utmaningarna, utan man måste helt enkelt fånga tillfället.
    Med facit i hand blev det väldigt bra för klassen. De fick en toppenlärare med massor av höga ambitioner. Men det visste jag ju inte då. Så känslan av att vara en häxa som lämnar skeppet känner jag väl igen.
    Jag tror definitivt att du kan bli en toppenbra sån som hjälper andra lärare att våga prova på mer IT i sin undervisning!

  3. 3 Persilja november 27, 2007 kl. 9:56 e m

    Hurra! Hurra! Hurra för vår IT-mamma ida! För nya IT-pedagogen. Kan du göra avstickare norrut måntro???
    Eller är det bara i er kommun du får tjänstgöra???

  4. 4 Ingela november 27, 2007 kl. 11:32 e m

    Grattis! Är det inom AV-media du fått jobb? Jag vet att Norrbotten har hunnit längre än vi med att utveckla en lokal organisation inom IT.

  5. 5 Ingela november 27, 2007 kl. 11:32 e m

    IT och lärande alltså.

  6. 6 Ingela november 28, 2007 kl. 9:47 f m

    Gjorde en tankevurpa när jag läst Persiljas kommentar, jag har listat ut att du inte bor norrut från mej. Är ändå intresserad av ditt nya jobb, vilken huvudman? Hur är det där med IT och lärande organiserat i ditt län?

  7. 8 Miss Gillette november 28, 2007 kl. 1:23 e m

    Grattis till nya jobbet! Hoppas att mina ungar får en lika engagerad lärare som du när de kommer i den åldern.

  8. 9 itmamman november 29, 2007 kl. 8:03 e m

    Tack alla som kommenterat så uppmuntrande! Ni är söta allihop!

  9. 10 tinate november 30, 2007 kl. 8:41 e m

    Stort grattis, även om jag kommer att sakna dig på skolan. Min ambition är att flitigt använda helpdesk så att du tvingas följa upp dessa ärenden. På så sätt kan vi ses regelbundet. KRAM!

  10. 11 IT-mamman november 30, 2007 kl. 8:52 e m

    Tinate, You are skojig! Klart vi kommer att ses regelbundet. Jag mutar in vår skola på fredagar när det finns fika.


  1. 1 Skrubben visade sig vara ett penthouse « IT-mamman Trackback vid december 19, 2007 kl. 9:48 e m

Lämna ett svar till Ingela Avbryt svar