In another world

”Va, ska du inte ha några inneskor med dig?” frågade Maken när vi var på väg ut genom dörren i går kväll.

”Nä, varför skulle jag ha det?” svarade jag och undrade om Maken, som själv helst inte har några strumpor på sig om han får välja, hade blivit sjuk.

”Men det är ju 40-årsfest! På 40-årsfester har man inneskor!”

Har man? Inte jag, för jag har konstigt nog vuxit hur mina. (När slutar fötter att växa?)

Det var Goda Grannfrun som fyllde 40. Gästerna droppade in en efter en och de flesta hade inneskor, men inte alla. Ha! Det vill säga, alla från Kullasnik, Ormsala och andra rikemanskvarter i Den Stora Staden hade skor – vi härifrån Hålan hade lite som vi ville (I-landsproblem).

Vid middagen kastades jag in i en annan värld. Hamnade bredvid en trevlig prick som visade sig vara Sverigechef för något konsultigt. Han försökte att bara resa ut i världen två dagar i veckan och hans fru likaså. Men de hade skaffat barnflicka, så det gick bra. Nu planerade de att åka till Thailand, till ett trevligt litet ställe som de brukade åka till. Det låter ju roligt, sa jag och berättade att vi har planer på att ta båten över till Danmark nån gång. Det blir ju billigt, enades vi om, fast det är möjligt att han trodde att jag försökte skämta. En annan snubbe lät oss få veta att han precis hade köpt en Saab-07, men när han nyligen semestrade med familjen på Cypern, på en trevlig all-inclusive-resort, så hade han fått reda på att det kommit en ännu nyare variant. En bil som det bara fanns 148 exemplar av i Sverige. Och den bara han var tvungen att ha. Så han ringde upp Saab från Cypern och sa att… Här avbröt Lärarinnemamman och sa med myndig stämma:

”Nu sjunger vi! Inget mer Saabprat, tack!”

Resten av kvällen blev mindre pengainriktad. 80-talsmusik ur högtalarna kan göra underverk. Rick Astley – kommer ni ihåg honom? Man blir 16 år igen. Och det var faktiskt en väldans rolig fest. Mycket tack vare dem vi var hos förstås, men också tack vare alla grannar utan en massa pengar att skryta om. I love this Håla!

11 Svar to “In another world”


  1. 1 Caroline oktober 28, 2007 kl. 11:11 f m

    oj, det där känner jag verkligen igen!

    Har en rikemanskompis (tjänar bra), som inte kan låta bli att skryta med sina rikemansfynd, som han köpt på REA (= 4000:- istället för 7000:- , för mig är rea 300:- istället för 500:- …), jag blir sååå trött på honom. Han har alltid skor på fester (jag ibland) och har västa kostymen…. *suuck*

    Tur att vi inte umgås så mycket numera, han bor i andra ändan av landet… *puuh*

    Förerdrar människor från mina nivåer istället, de skryter inte på det sättet!

    Kram Caroline

  2. 2 Bloggblad oktober 28, 2007 kl. 5:44 e m

    Visst är det himla intressant att sitta på en fest med någon från en annan planet. Själv minns jag en läkare sa att ”lärare” inte är ett yrke utan en diagnos.

    Man får liksom en ny intressant syn på sig själv när man hamnar bredvid nån som tänker annorlunda och har vanor av annat slag.

  3. 3 Persilja oktober 28, 2007 kl. 11:50 e m

    Det där är min vardag…
    En hemarbetande fyrabarnsmamma är ofta en udda liten typ som man tittar lite nyfiket på och undrar vad det är för ett kryp innan man vänder blicken och speglar sig i någon like.
    Inneskor, det är för veklingar. De riktigt tuffa och coola går i strumplästen och känner sig hemma!
    Jäpp.
    Oavsett inkomst.
    Folk som måste skryta om sina inkomster och utgifter har tappat sig själva på väg från bankomaten. Jag tycker så synd om dem. För 25 år sen räddade jag min man från ett sånt liv. Han var insvept i ett gäng som pratade aktier och byrålådsguld och så kom jag och lockade honom till ett liv i secondhandsusochdus…
    Jag tror han trivs bättre här i ”slummen” fniss!!!

  4. 4 IT-mamman oktober 29, 2007 kl. 9:03 f m

    Caroline, Bloggblad och Persilja, skönt att ni känner igen er, så jag inte är helt fel ute. Fast synd att man ska behöva känna igen sig i sånt här egentligen.

  5. 5 gnestapelle oktober 29, 2007 kl. 9:36 e m

    Om lärare inte är ett yrke utan en diagnos, så kan jag ju trösta alla lärare med att jag för många år sedan träffade en pensionerad lärare (och docent i latin!), som sa att på hans tid var det så att de som inte kunde bli lärare (på grund av blyghet m.m. antar jag), istället blev bibliotekarier. Gissa vad jag jobbar som…

  6. 6 IT-mamman oktober 30, 2007 kl. 9:37 f m

    Gnestapelle, men vilken tur för alla bibliotekarier att du valde det yrket! Du tog dem alla med storm och blev THE bibliotekarie. Och inte är väl du blyg. Nej då, så uppfattar inte jag dig. Kommer ni till grannen till jul?

  7. 7 gnestapelle oktober 30, 2007 kl. 11:58 f m

    Yes, det blir en sån där härligt mild västkustjul i år 🙂

  8. 8 IT-mamman oktober 30, 2007 kl. 12:03 e m

    Gnestapelle, du menar att det blir en sån där vintervit härlig jul som det alltid är på denna sidan av landet!
    Ett tag trodde jag att ni hade intagit huset intill, men det kanske är barnen från Uddevalla som är här? Tänk att man måste ta vägen via Gnesta för att få veta det…

  9. 9 gnestapelle oktober 30, 2007 kl. 4:22 e m

    Javisst ja, glömde att det alltid är gnistrande skare där 🙂

    Nej, det är bara den äldre sonen som tillbringar höstlovet hos Farbror O. Han blev blöt, men lycklig på Ullevi i söndags.

  10. 10 itmamman oktober 31, 2007 kl. 1:08 e m

    Aha, såg honom nyss när han var ute med soporna.
    /Spanar´n


  1. 1 salt » Blog Archive » Partykoma Trackback vid oktober 28, 2007 kl. 7:44 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: