Mycket tut i många år framöver

8-åringen ska ha sin första blockflöjtslektion imorgon. Han fick spelboken idag. Ni fattar.

Annonser

7 Responses to “Mycket tut i många år framöver”


  1. 1 Persilja september 11, 2007 kl. 8:21 e m

    Det vackraste (o)ljud som finns är när en 8-åring övar blockflöjt!
    Jag kan skicka öronproppar, nej vad säger jag, en högtalare menade jag så att du kan njuta av ljudet. Jag kan fortfarande spela några trudelutter på blockflöjt! För att inte tala om att jag kan gnissla på fiol. (Jag är SÅ glad att mina barn valt gitarr och inte fiol!)

  2. 2 IT-mamman september 11, 2007 kl. 8:46 e m

    Persilja, du har nog rätt. Det är vackert på ett speciellt sätt. Men jag är också glad att vi inte har fiolpelande barn. I det tidiga statiet. Min kusin däremot spelar fiol som en gudinna. Har spelat med självaste Ledin minsann, så visst är hon duktig. Och då kan man inte få nog.

  3. 3 Ozzy september 11, 2007 kl. 9:47 e m

    Ah! Då dröjer det inte länge innan man kan få vara den där extremt jobbiga fastern som säger ”du kan väl speeeeeeeeela nåt fiiiiiiiint” på julafton. Syskonbarn som musicerar is da shit. Kommer aldrig glömma hyllningssången till barnens farmor när 11-åringen var kanske… femåring? ”Vi har det så braaaaa tillsammans, när vi får levaaaa tilsammans, för farmor, hon ee fö sööööt”.

    Ps: Du får min tillåtelse att redigera det här inlägget om 11-åringen protesterar.

  4. 4 Bloggblad september 11, 2007 kl. 10:13 e m

    Och här spelades det trummor i många år… vi körde ut son + trumset i garaget – men det gillade inte grannarna…

    Värst var när jag sov middag (favvosysselsättning) och vaknade av att han drog igång… Men hade han redan börjat kunde jag med tiden slumra till i oväsendet.

    Dottern med tvärflöjt var något lättare att stå ut med. Jag kunde ju ge igen på pianot…

  5. 5 anne-marie Körling september 12, 2007 kl. 12:28 f m

    Jojo… snälla du… sätt dig ned…njut av varje ton… njut av varje väsning… det krävs oändligt mycket uppmuntran att spela…men det behövs ännu mer för föräldrar….att stå ut… men det blir bättre. Jag minns min bror fiolspel…jag var några år yngre…jag grät när han spelade… jag … tårarna sprutade… jag var kanske 12 år… det var det djävligaste jag varit med om…. men nu… han är en gud på sin fiol. En gud. Anne-Marie

  6. 6 itmamman september 12, 2007 kl. 8:07 e m

    Ozzy, 11-åringen läser så gott som aldrig min blogg, så kommentaren kan nog vara kvar. Han var ju bara fem år då. Lillplutten.

    Bloggblad, jag vet inte om tvärflöjt är bättre. Spelade själv i fem år och blev aldrig något vidare bra. Men det är klart, om du hade kompat så…

    Anne-Marie, Jag lovar att stå ut. Kanske kan han bli något stort en dag. Men just nu är det mycket tut, tjut, tut och H, A, G om vartannat.

  7. 7 Maken september 12, 2007 kl. 9:23 e m

    Jag tycker det är lika grymt varje gång. De lär sig så snabbt! Och jag är lite förvånad över att Ozzy inte kommer med någon dräpande kommentar om sin bror som ödslade bort musikskolans pengar på fyra år av meningslösa saxofonlektioner…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: