Move that bus!

2-åringen sover och 11-åringen har dragit till mormor med sin kusin och hennes italienska kompis. Den enda vi har att rå om är 8-åringen. Bänkade oss framför tv´n för att se hans favoritprogram: Extreme Home Makeover nu i kväll. Jag ska erkänna att jag gillar att kolla på det jag med. Se hur de fixar att bygga ett hus på bara en vecka. Tänker på att det tog en månad att lägga om taket på vårt hus. Fast då var ju Maken nästan ensam och här är de hundratals byggjobbare. Så det är kanske skillnad. Kanske. Blir lika förvånad varje gång jag ser programmet, för när du skriker ”Move that bus!” och familjen får se sitt nya hus, då börjar jag lipa. Varje gång. Jag försöker verkligen hålla mig. Tänker att nu är det amerikanskt och sliskigt, nu vill de röra upp mina känslor, nu ska jag inte falla för det… och så lipar jag i smyg. Imorgon kommer ett nytt avsnitt. ska jag klara det!

15 Responses to “Move that bus!”


  1. 1 Pippi augusti 13, 2007 kl. 8:43 e m

    Tänk… Jag har också tittat på Extreme Home Makeover i kväll och tänkt precis samma sak… Dessutom gråter jag (i smyg) åt den solidaritet som man uppvisar (eller i alla fall ger sken av att uppvisa) när man samlar in pengar för att betala bort huslån och sånt. Visst är hela systemet ett annat, men det gör mig gråtmild i alla fall. Alla verkar vara så omtänksamma och generösa mot varandra (att det sedan finns ett utanförskap bland grupper som går utanpå allt annat är en annan femma – var är solidariteten och generositeten mot dem?). Ska avsluta innan jag börjar lösa världens alla bekymmer i din blogg😉 Brevis esse laboro, obscurus fio.

  2. 2 itmamman augusti 13, 2007 kl. 9:18 e m

    Så skönt att veta att du också sitter där och gråter (Eftersom det inte handlar om något hemskt). Då är vi två som gör det i smyg.
    Men du, latin fattar jag nada av. Lite hjälp på traven?

  3. 3 Pippi augusti 13, 2007 kl. 9:41 e m

    Förlåt!!! Jag tänkte faktiskt skriva det på svenska, men fick tydligen något hjärnsläpp där. Sitter och klurar på vad jag skulle vilja ha för bevingade ord på väggen vid mitt arbetsbord, ett sånt där citat som lyfter. ”Jag försöker vara kortfattad, och blir obegriplig” (vilket talesättet i min förra kommentar betyder) är inte ett sånt, men det känns onekligen träffande ibland😉

  4. 4 anne-marie Körling augusti 13, 2007 kl. 9:43 e m

    Jag gråter alldeles för lätt – till alla disneyfilmer…till … och jag försöker göra det lite obemärkt… skönt att vara med ett av sina barn…Allt gott.Anne-marie

  5. 5 IT-mamman augusti 14, 2007 kl. 6:52 f m

    Pippi, aha var det så du menade. Imponerande att du kan latin! Skulle jag också vilja kunna. Har tyvvärr inget bra bevingat ord att ge dig, är lite dålig på sånt. Men du hittar säkert något snart!

    Anne-Marie, då är vi tre som gråter framför tv´n (Pippi, du och jag). Vi måste hålla ihop!

  6. 6 jonathan augusti 14, 2007 kl. 7:51 f m

    Varför är det alltid så fel att unna sig lite känslosamhet?

  7. 7 IT-mamman augusti 14, 2007 kl. 8:12 f m

    Ja det kan man undra, Jonathan. Man kanske inte ska skämmas för det.

  8. 8 Pippi augusti 14, 2007 kl. 8:31 f m

    Jag _kan_ inte latin. Jag fuskar bara. En del saker bara fastnar… Jag skulle nog passa som deltagare i Jeopardy tror jag. Sedan om jag förstår sammanhangen är en annan sak *haha*

  9. 9 Persilja augusti 14, 2007 kl. 2:31 e m

    Alea jacta est.
    Et tu Brutus.
    Va???
    Nu blev du impad va?
    Ska jag översätta:
    Tärningen är kastad.
    Även du Brutus.
    Viktiga saker att kunna! Man har väl läst Asterix&Obelix.
    Låt skolbarnen läsa dem får de viss historielektion också och lite latin. Man glömmer aldrig de där latinska fraserna! (Det var Ceasar som sa de flesta och en och annan fin romare också.)
    Nu till eländet ”Extreme home makover”.
    Jag har också sett det med mina barn. Nu har de gått vidare mot annat (Simpsons t ex). Men jag har också suttit och lipat till eländet. För det ÄR ett elände. De smörar och sliskar och de där inredarna klämmer alltid fram några tårar och egentligen är allt bara en enda stor regigrej. De spelar på rätt strängar och det är så typiskt amerikanskt och de som får ett hus är alltid oegoistiska och goda och alla grannar som hjälper till är änglarna själv. Sen vill alla egentligen bara vara med i tv. Eller få träffa han där som skriker hela tiden…
    Cynisk är jag och kallhjärtad!
    Men när de stackars människorna som får ett hus tvingas skrika rakt ut och hoppa av glädje för att så har alla tidigare gjort då känns det så kommersiellt…och sorgligt och så gråter jag…
    Fast jag gråter för att den som klippt programmet vet hur man spelar på våra känslor. Det fattas bara en textremsa där det står: Du som sett detta och blivit berörd; betala 100 dollar till följande konto.”
    Nej, nu var jag kanske för cynisk…

  10. 10 Ugglemamma augusti 14, 2007 kl. 3:32 e m

    Asterix & Obelix är toppen. Men annars kan man lära sig nyttiga latinska sentenser på Yttermera – http://www.yttermera.se/resor/sprakguide/latin_for_alla_tillfallen_1.html

  11. 11 IT-mamman augusti 14, 2007 kl. 4:38 e m

    Pippi, Persilja och Ugglemamma, tack för att ni delar med er av era kunskaper i latin! Jag känner mig som en rikare människa nu. Och Ugglemamman, sajten var ju kanon! ”Min hund åt upp det” på latin – varför har jag inte kunnat det förut? (Fast jag har ju ingen hund förstås)
    Persilja, vilken skarp iakttagelse av Extreme Home Makeover! Här kommer mer galla: När de visar ”Sears” och de får massor av reklam för att de är så ”goda” så att de skänker massor, då kan man kräkas. Fast det är ledsamt att så många har det så illa och de får ingen hjälp. Ändå kommer jag med all säkerhet att se programmet ikväll. Skenheliga jag.

  12. 12 Annis augusti 14, 2007 kl. 5:47 e m

    Bruden…jag gråter också. Förr när jag såg lilla huset på prärien grät jag också….varenda gång!

  13. 13 IT-mamman augusti 14, 2007 kl. 6:06 e m

    En värld av gråtande människor framför tv-appartaerna. Vilken tanke! Hej Annis, jag tänkte väl att du också tillhörde den gråtande skaran. Välkommen i klubben!

  14. 14 Annis augusti 14, 2007 kl. 6:53 e m

    Tack, den djupa rödstrumpan har varit framme ikväll och skrivit långt. Nu kommer den riktiga Annis fram…;)

  15. 15 itmamman augusti 14, 2007 kl. 6:59 e m

    Jag var precis inne hos dig Annis, när du var här. Vi kanske gick förbi varandra på vägen? Det var ett eldigt tal du hade! Intressant. Fram för mer glöd på bloggarna!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: