Jag har ett himla roligt jobb. Ett jobb som handlar om att tillsammans med tre andra IT-pedagoger hjälpa pedagogerna i kommunen att se möjligheterna med IT. Det blir allt från personlig handledning av IT-ansvariga till att som i förmiddags hålla Pim-workshop med lärarna på en högstadieskola. Eller att som i eftermiddags gå på Rektorsakademiens nätverksträff i Den Stora Staden och försöka hålla sig uppdaterad om viktiga saker.
Vadå viktiga saker? Jag ska försöka återge lite av vad jag snappade upp på nätverksträffen. Och tack och lov slipper jag mobilblogga som jag gjorde till jobbloggen. Puhh! Att sms:a text och bild tog 20 minuter! Tjejen bredvid mig på bussen undrade nog om jag hade svårt att hitta knapparna på telefonen eller varför jag aldrig blev klar med mitt sms.
Alltså, vi börjar med Putte Svensson, grundare av Hultsfredsfestivlen och vd för Rockcity. Bland annat.
Han berättade om resan med att få till den festival som har blivit vad den är idag. Han berättade om misstroendet från skolan och kommunen men också om entreprenörskapet och kreativiteten som gjorde att han och hans nätverk lyckades. Han ansåg för övrigt att kreativitet är en mänsklig råvara som skolan har ansvar för att förädla. Tyvärr tar vi inte alltid vara på råvaran utan ser den som ett hinder. Jag har själv stött på pedagoger (ett litet stickspår) med åsikten att elever som använder internet och dataspel förvisso lär sig engelska, men fel sorts engelska. Inte den engelska som man behöver i skolan. Nähä? Vilken engelska behöver man i skolan då? Vilken engelska behöver man för att kommunicera med andra via nätet där ute i världen? Är det olika världar?
Nu går vi vidare.
Sen minglade vi och jag fick en pratstund med Fredrik Svensson, Rektorsakademien. När han inte sprang runt och plåtade folk vill säga.
Lägg märke till mannen i bakgrunden på bilden nedan. Han heter Jens Lanestrand, Film i Väst, och jag hoppas vi får chansen att ta hjälp av honom när det gäller att få upp ögonen för film i undervisningen i vår kommun. (Men det ber jag att få återkomma till en annan gång.)
Fredrik förtjänar att få visa sig utan att en kamera upptar halva nunan. Tada:
Jag vet att mina kollegor tror att jag är småförtjust i honom, men jag kan inte hjälpa att jag respekterar honom å det grövsta. Han har åsikter om att vi bör ha en skola som är till för eleverna, där vi lyssnar på dem och tar vara på det de har att komma med och utvecklar det. Att vi möjlighetiserar istället för att problematisera. Så jag gillar honom, ja.
Nu till en annan stor behållning med eftermiddagen: Tomas Axelsson, producent för tvserien Klass 9A.
Han svarade på frågor om allt möjligt. För den här serien har väckt känslor – helt klart. Det han hann avslöja innan jag hann ställa min fråga var att det blir en slags uppföljning av serien. Han avslöjade också att kungen älskar programmet så mycket att eleverna ska få åka och träffa The Man Himself.
Som sagt, tur att jag slapp mobilblogga allt det här. Jag hade fått sitta kvar på bussen minst fyra vändor fram och tillbaka till Den Stora Staden innan jag hade blivit klar. Och roligare kan man ju ha. Tack för at ni läste ända hit.
Senaste kommentarer